Den kommunala ekonomin: Vad är kommunens grund?
Den kommunala ekonomin: Vad är kommunens grund?
År 2024 arbetar cirka 30% av alla anställda i Sverige inom den offentliga sektorn. Denna siffra har legat stabil de senaste tio åren. Men om vi ska behålla alla dessa jobb under de kommande tio åren, kommer det att krävas att cirka 50% av alla arbetande svenskar är anställda inom det offentliga. Detta är en ohållbar utveckling som hotar att kväva den privata sektorn.
Om hälften av arbetsmarknaden ska finansieras av skattepengar, kommer det privata näringslivet att få svårt att överleva. Företag kommer att kämpa för att driva sina verksamheter, och detta kommer att leda till en ekonomisk kollaps.
Invånare och anställda:
2013: 28 074 invånare, 2 082 anställda.
2022: 32 394 invånare, 2 637 anställda (ökning med nästan 600 anställda).
Anställda per invånare ökade från 0,074 till 0,081.
Utveckling och stöd:
2013: 244 anställda.
2022: 342 anställda (61 fler än om andelen varit densamma som 2013).
Förskolan:
2013: 263 årsarbetare, 2 146 barn.
2022: 365 årsarbetare, 2 546 barn (54 fler anställda än om andelen varit densamma som 2013).
Grundskolan:
2013: 218 grundskolelärare, 51 fritidspedagoger, 53 övriga lärare, 44 elevassistenter för 2 833 elever.
2022: 285 grundskolelärare, 31 fritidspedagoger, 74 övriga lärare, 58 elevassistenter för 3 744 elever (37 färre än om andelen varit den samma 2013).
Övrig personal inom förskola och skola:
2013: 5 anställda.
2022: 37 anställda (35 fler anställda än om andelen varit densamma som 2013).
Äldreomsorgen:
2018: 318 undersköterskor, 66 vårdbiträden för 1 206 invånare över 80 år.
2022: 330 undersköterskor, 54 vårdbiträden för 1 587 invånare över 80 år (121 färre än om andelen varit den samma 2018).
Funktionstöd:
2018: 204 stödassistenter och stödpedagoger, 81 boende på LSS-boenden, 102 personer var i vår daglig verksamhet.
2022: 218 stödassistenter och stödpedagoger, 97 boende på LSS-boenden, 131 personer var i vår daglig verksamhet (26 färre än om andelen varit den samma 2018).
Detta är vad motionen syftar till att belysa: var ska vi satsa våra gemensamma resurser? Sedan 2013 och 2018 (dessa årtal är slumpmässigt utvalda, man kan välja vilka andra årtal man vill och få dessa resultat) har kommunen gjort satsningar inom ledning och stöd samt förskolan, medan besparingar har gjorts inom grundskolan och omsorgen. Detta har vi alla varit delaktiga i, oavsett budget.
Men jag tror inte att kommunfullmäktige har varit fullt medvetna om hur dessa satsningar och besparingar har sett ut. Därför ville vi genom motionen starta arbetet med att göra dessa satsningar och besparingar mer medvetna. De yrkesgrupper jag har tagit upp här är inte alla inom kommunens verksamheter, utan det finns fler som vi behöver ta ställning till.
Nu är motionen avslagen, vilket är naturligt då samverkan har en stabil majoritet. Detta är bra för den politiska verksamheten, eftersom det gör att man kan styra och det blir tydligt vem som har ansvar för verksamheternas innehåll och nivåer.
Eftersom alla partier i detta fullmäktige har gått till val på mer skola och omsorg, delar vi alla inställningen att vi behöver mer resurser inom dessa verksamheter. Det blir tydligt under 2026 hur ni har hanterat detta, eftersom de siffror vi presenterat här är lätta att följa under mandatperioder.
Då ser vi hur ni lyckats med dessa satsningar och besparingar.
Vi vill gärna vara delaktiga i detta arbete. Men det finns en tydlig ansvarsfördelning när man röstat avslag.