Fler än på länge i majtåget: ”Nu pekar vi ut en ny riktning för Ale”

I strålande vårsol vandrade Socialdemokraterna i Ales demonstrationståg genom Älvängen på första maj. På scenen i centrum fick Hannes Westlund för första gången leda kampsången före och efter majtalen. Det gjordes med bravur. Först ut bland talare var Ceasar Milli, 18, ordförande för SSU Ale-Lilla Edet (se separat artikel).

– Vi är inte vilken klubb som helst. Nu är vi faktiskt Göteborgsdistriktets största SSU-klubb, markerade Milli som bland annat krävde avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar.

Oppositionsråd Dennis Ljunggren höll sitt fjärde majtal och medgav att han var mer nervös när han debuterade och tidigare statsministern Stefan Löfvén satt på första bänkraden. I år fanns inga tunga affischnamn på plats, men åhörare och demonstrationsdeltagare var fler än på länge. Socialdemokraterna kommer att på nästa kongress att anta en ny politik för att leda Sverige in på 2030-talet. Även i Ale vill partiet ta nya grepp.

– Vi vill skapa en politik som är förankrad hos aleborna, därför bygger vi vår strategi på alla de samtal vi har när vi bland annat knackar dörr. Vi vill veta vad invånarna i Surte saknar och vad skepplandaborna önskar sig. Det är deras åsikter som ska ligga till grund för vår politik, sa Dennis Ljunggren och berättade att samma taktik har använts för att reda ut hur föreningslivet mår i Ale.

– När Alesamverkan bestämde sig för att ta bort nolltaxan för alla de föreningar som ägnar sig åt barn- och ungdomsverksamhet bestämde vi oss för att ta reda på konsekvenserna. Bara föreningarna själva kan berätta hur detta beslutet påverkar dem. Därför har vi genomfört 50 föreningsbesök och pratat med de som är mitt i verksamheten. Nu vet vi på riktigt vad de behöver och vi fortsätter gärna den här föreningsresan så länge det finns föreningar som vill ta emot oss. Det är såhär vi vill förankra vår nya riktning för Ale.

Med en av Europas högsta arbetslöshet och inflation som fått matkassen att skena saknade Dennis Ljunggren krisåtgärder i regeringens vårbudget.

– Där fanns inget annat än konstanta felprioriteringar. Det är lika illa i Ale. Här har Alesamverkan lovat att åtgärda den höga personalomsättningen och sjukfrånvaron, men det har bara blivit sämre. Vi vill satsa på det nära ledarskapet, där enhetschefen inte ska behöva ägna mer än 20% åt andra uppgifter än att vara just närvarande i verksamheten.

Sist ut bland talarna var Christine Marttila, ordförande för LO-distriktet väst. Med 1,4 miljoner medlemmar är LO en maktfaktor.

– Det är vi som bygger Sverige. Utan LO:s medlemmar stannar Sverige. Första maj är ett bevis på det. Idag är det arbetarnas dag, men alla våra medlemmar är inte här. Vi måste ta hand om våra äldre, köra bussar och tåg – se till att vardagen fungerar för alla svenskar. Det gör vi också dygnet runt – året om, inledde Marttila.

Som sig bör fokuserade hon talet på arbetsmarknaden och framför allt på det faktum att alla som står utanför densamma.

– Vi har två allvarliga ting. Massarbetslöshet och en handlingsförlamad regering. Det måste vi ändra på. SD-regeringen måste förstå att vi behöver investera i samhället. Vi behöver fler händer i vården, fler lärare i skolan och arbetslösa snickare borde självklart bygga bostäder åt alla dem som idag inte kan flytta hemifrån, menade Marttila.

Hon tyckte också att det var dags att jobba mindre. 40-timmarsveckan är gammal och förlegad.

– I Norge och Danmark har man 37,5-timmarsvecka. Om det fungerar i Norge och Danmark borde det fungera här också. Dessutom kräver vi att karensavdraget tas bort. En busschaufför kan inte ta med sig jobbet hem och ska därför inte bestraffas för att han inte vill riskera att smitta sina kollegor.

Årets samtliga majtalare vidrörde också de stora konflikterna i världen, däribland Rysslands anfallskrig mot Ukraina och mellanösterns alla kriser.

– När dessutom USA:s president Donald Trump är beredd att offra demokratin för egen vinnings skull, ja då är det kris på riktigt, sa Ceasar Milli.