Riksdagsledamot Lena Hallengren i Ale: ”Vi måste börja prata mobbing igen”

ALE. Lena Hallengren (S), gruppledare för Socialdemokraterna i Sveriges riksdag och tidigare socialminister, gästade Ale kommun på onsdagen. Överst på dagordningen stod skolan.
– Ett av mina budskap är att vi måste börja prata om mobbing igen. Det är inte lika synligt idag, men det finns där och det har flyttat in i mobilerna, sa Hallengren i sin summering.
Med bara en veckas förvarning erbjöds Socialdemokraterna i Ale möjligheten att arrangera ett öppet möte med den tidigare ministern Lena Hallengren (S). Ett tillfälle som Ale Arbetarekommun inte ville missa och ämnet de valde att fokusera på blev skolan.
– Det kändes angeläget, då diskussionerna är många om vart svensk skola är på väg. Genom våra fackliga organisationer och egna kontakter i samhället kunde vi också säkerställa att uppslutningen av deltagare skulle bli bra. Det kom 70 personer och mötet blev riktigt bra, säger Johnny Sundling, ordförande för Socialdemokraterna i Ale.

Tre stopp på två dagar

Lena Hallengren var på turné med tre stopp på två dagar. Alingsås, Ale och Göteborg. Det är något hon försöker hinna göra med jämna mellanrum.
– Som förtroendevald och inte minst som gruppledare för Sveriges största parti är det viktigt att resa runt och lyssna in stämningarna i landet. Ale är inte Stockholm till exempel. Behoven ser olika ut. Just nu har jag ett litet extra fokus på demografin och hur det kommer påverka landets kommuner. Det föds färre barn än någonsin, vilka blir konsekvenserna och vilka drabbas mest? Gemensamt för alla kommuner blir att förskolan och skolan drabbas först när barnkullarna minskar, säger hon.

Ett systemfel

I en telefonintervju inför mötet i Nols Folkets Hus utvecklar hon sina tankar kring hur svensk skola mår idag.
– Nummer ett är att skolor inte borde få lov att drivas på en marknad, där man kan välja elever som har störst chans att generera vinst. Därmed inte sagt att alla friskolor är dåliga, men principen är fel att privata aktörer kan välja att etablera där de ser störst möjlighet att tjäna pengar. Det här är ett systemfel. Generellt sett har vi en skola där resultaten inte går upp och där vi har infört betyget ”F” som ger de med lägst studiemotivation ännu sämre självförtroende.

Finns det inget som är bra?

– Jo, absolut. Det finns många goda exempel, enskilda skolor, rektorer och elever som presterar fantastiska resultat. De kommer dock i skuggan av att gruppen elever med ofullständiga betyg, som inte ens kommer in på gymnasiet, växer. Det är problematiskt och mycket allvarligt, svarar Lena Hallengren.

Att prata om flumskola

På det öppna mötet i Nol fick den tidigare socialministern ta del av gripande historier av föräldrar, lärare och anhöriga. Det talades om flumskola som släppt elevernas frihet för långt och samtidigt om en inkludering som misslyckats, där enskilda elever har blivit de stora förlorarna.
– Vi måste också rannsaka oss själva. Begreppet inkludering pratade jag själv väldigt mycket om under min tid i utbildningsnämnden. Det kanske inte blev så bra för alla som vi trodde då, sa oppositionsråd Dennis Ljunggren.
Att inkludera alla elever i samma klassrum medförde enligt flera i salen att de som behövde extra stöd försvann i mängden och de som var självgående fick en sämre studiero på grund av den oroliga miljön.
– Det är ett steg i rätt riktning att vi vågar prata om flumskola, att vi är kritiska och försöker hitta rätt igen. Ett av mina budskap är att vi måste börja prata om mobbing igen. Det är inte lika synligt idag, men det finns där och det har flyttat in i mobilerna, säger Lena Hallengren.
Under mötet yttrade sig även skolpersonal och åsikten var tydlig.
– Vi behöver inte fler pedagoger i skolan, vi behöver fler vuxna!