Minnesord

Stefan Hagman

finns inte längre med oss här i livet, han somnade in till följd av sin ALS under julhelgen, vi minns Stefan med värme.
Stefan var bosatt tillsamman med sin fru och deras två barn i en oas i Nödinge, till familjen hörde såklart också de av Stefan älskade katterna, inget riktigt hem utan katt brukade han säga. Stefans stora kärlek var hans familj och de älskade att tillsammans arbeta med att förbättra och framförallt förädla det fina vackra Bergslyckan de tillsammans ägde. Stefan var en hejare på musik och tillsammans med sin fru löste han varje lördag Melodikrysset.

Stefan brann verkligen för det yrke han valt, läraryrket. Som lärare på Komvux stormtrivdes han med att hjälpa våra nyanlända med det svenska språket. Vid flera tillfällen har jag och Stefan stått tillsammans på olika torg i vår kommun och kampanjat. Inte sällan har det kommit fram tidigare elever och tackat Stefan för att de med hjälp från honom tog sig igenom studierna och på det sättet verkligen tog sig in i det samhälle som Stefan var så stolt över. Många är vi partivänner som fått bevittna det personliga engagemang och den värme Stefan gav sina elever och vilket eftermäle det gett och den tacksamhet så många av hans tidigare elever utryckt vid dessa möten.
Stefans politiska engagemang startade tidigt. Då Stefan som ung tonåring gick med i Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund. I samband med en generationsväxling blev Stefan snabbt ordförande och detta engagemang ledde till flera utbildningar som enbart ökande Stefan engagemang. Strax efter hans artonårsdag, valdes Stefan in som ersättare i Miljö och byggnadsnämnden, ett uppdrag Stefan tyckte var mycket intressant. I slutet av nittiotalet landande Stefan i att det var dags att göra något annat än att arbeta som brevbärare, även det ett yrke som Stefan var stolt över och som vi inom partiet haft mycket nytta av då Stefan ofta mindes alla portkoder i samband med att vi delade ut material i brevlådor.
När Stefan utbildade sig till lärare så pausade han uppdragen i kommunpolitiken men samhällsintresset fanns så klart kvar. Efter giftermål och tillkomsten av två flickor kände Stefan att det var dags att åter ta steget in i politiken i mitten av 00-talet. Det ena uppdraget ledde till det andra och så fortsatte det. Stefan var kunnig, och han var noga med att veta vad han talade om. Detta gjorde att Stefan satte sig noga in i alla de frågor han fick i uppdrag att hantera. Han fick med sig lyssnare och han var framförallt engagerad både till själ och hjärta och det märktes! Stefan utryckte det så fint när han var nytillträdd ordförande för Kultur och fritidsnämnden. – Vårt fokus är att skapa ett ännu mer jämställt och jämlikt stöd till föreningslivet. För det var genom att nå längre i strävan till ett jämlikt och jämställt samhälle som gjorde att Stefans glöd lyste extra, medmänsklighet och allas lika värde var och är grundbultarna i Stefans politiska arv.
Stefans sista tunga uppdrag var som kommunfullmäktiges vice ordförande, ett uppdrag Stefan tog på stort allvar.
Stefan var enormt duktig på att uttrycka sig, vilket många följare av hans blogg ALS – livet och politiken uppmärksammat. I denna får läsaren en många gånger rolig och avdramatiserad bild av hur Stefan såg på livet, med och utan djävulens sjukdom. Den är fylld av fina anekdoter, klokheter och humor. Jag uppmanar er verkligen att läsa den.

Fram till Stefans bortgång uppmanade Stefan oss att bidra till forskningen som ska knäcka denna fasa. För att hedra Stefan får ni gärna skänka valfritt belopp till Ulla Carins stiftelse. Ni finner mer information på www.ullacarinstiftelse.se
Vi kommer att sakna Stefans så ofta kloka kommentarer, hans underfundiga inlägg, hans eftertänksamhet och värme när vi inte riktigt kände att vi kom framåt i våra diskussioner om hur vi tillsammans skapar ett bättre samhälle för oss alla.
Vila i frid Stefan, du har lärt oss alla så mycket och du är djupt saknad.
Dennis Ljunggren
Gruppledare
Socialdemokratiska
Kommunfullmäktigegruppen.