I juni antog Ale kommunfullmäktige budgeten för 2024. På novembermötet var det dags för en ändringsbudget. Den medförde att 40,4 miljoner fördelades om till utbildningsnämnden och socialnämnden. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet yrkade i ett eget förslag att ytterligare 47 Mkr skulle delas ut. Det motsvarar 2%.

– Att spara och lägga pengar på hög i en lågkonjunktur förstår vi inte. Det är i dessa tider vi ska använda våra resurser från goda år. Vår ambition har hela tiden varit att lägga en budget som i den mån det är möjligt återställer ramarna till 2022. Nedskärningarna inom skolan i år har varit kännbara, menar Johnny Sundling.

Att ändra nämndernas budgetar i november anses också av oppositionen vara alldeles för sent.

– Egentligen har ingen ny fakta landat på bordet sedan vi tog budgeten i juni. Det är väl snarare majoriteten som har insett att deras budget inte kommer att hålla. För sektor samhällsbyggnad blir det särskilt tufft. De ska hitta fem miljoner och vi ansågs ansvarslösa när vi föreslog att de skulle spara 3,5 miljoner i juni, säger Henning Ankarudd (C).

Genom att sänka resultatet med 2% frigörs ytterligare 47 miljoner, men alla dessa har inte fördelats. 26 miljoner ligger kvar i en krisbuffert under kommunstyrelsen.

– Det beror helt enkelt på att vi i dagsläget inte vet exakt hur de ska användas. Vi vet däremot att de kommer att behövas inom skolan och omsorgen, menar Johnny Sundling.

Det understryker Anette Håkansson (S) som sitter i utbildningsnämnden.

– När totalt 70 personer försvinner från våra skolor så är det klart att det märks. Framför allt märker barnen det. Arbetsmiljön blir också ytterst påfrestande och tung för vår personal. Elevassistenter som i många fall har fått sluta fyller en viktig funktion i klassrummen, säger hon.

Vänsterpartiets gruppledare, Sven Engdahl, är kritisk till hela förfarandet med ändringsbudget.

– Det är väldigt ovanligt att man agerar såhär. Ta återigen sektor samhällsbyggnad som ett exempel. Nu ska de på några veckor anpassa sin budget och verksamhet efter helt nya förutsättningar. Det är inte bra skött.

Kommunstyrelsens ordförande, Mikael Berglund (M), var kritisk i fullmäktigedebatten när ordet ”krisbuffert” kom på tapeten.

– Varför inte kalla dessa pengar för vad de är; ”resultat”. Det låter ju bra när ni säger att ni ska fördela 2% mer än oss, men ni gömmer 1% under kommunstyrelsen. Så egentligen är vi väldigt nära varandra, menade han.